I sitt måleri vill Gustaf Lilliestierna beskriva människans iscensatta fysiska närvaro i ett rum, utan fysiska barriärer. Han undersöker sambandet mellan människans ständiga ”lustmissbruk” och återkommande besvikelser – den dystopiska tomheten som kan upplevas när livet inte uppfyller ens förväntningar.

- Min största inspiration är min egen eskapism. Min egen lättja som jag ser hos alla människor. Vi människor är förenade i att framtiden är bättre än nuet och skapar tankemönster som både hjälper och förleder oss att tro på vår önskan. Figurerna i mina målningar poserar tillsammans i en urladdad tomhet. Inuti dessa poserande skal befinner sig individerna, oberoende av medmänniskor men underordnade av ett generellt förhållningsmönster, säger Gustaf Lilliestierna.

Nedanför kan du se Gustaf Lilliestiernas verk från utställningen “Vardagen – sanning eller eskapism” som äger plats på Young Art Gallery, Artillerigatan 6, Stockholm.

Vi har öppet idag mellan 12.00 – 18.00. Varmt välkommen!

“Undrar om jag saknar något fundamentalt, eller om det är fundamentalt att sakna något”, olja på duk, 150 x 250

“Jag går över ån för att hämta vatten”, olja på duk, 110 x 110 cm

“Jag skriver i bläck trots jag vet att jag inte kan sudda”, olja på duk, 110 x 110 cm

“Människans tragiska förhållningsmönster är komiskt”, olja på duk, 150 x 180 cm

 ”Personligheten är endast en billig kopia av idialet”, olja på duk, 110 x 185 cm

“I dag har jag inte tid”, olja på duk, 110 x 110 cm

“Så fort jag lär mig ett nytt ord är det som om folk använder det hela tiden”, olja på duk, 110 x 110

“När människans slösar dyrbar tid på genvägar utlämnas dom åt mental degradering”, olja på duk, 200 x 170 cm

“I gränslandet”, olja på duk, 150 x 150 cm

“Gravitationen håller endast kvar kroppen på jorden”, olja på duk, 220 x 140 cm

“Autonoma relationslikheter”, olja på duk, 200 x 160 cm

 ”Endast i logiken blir man ren efter det regnat”, olja på duk, 150 x 150

“Nostalgisk, aningslös och förhoppningsfull”, olja på duk, 220 x 140 cm 

Jannike Simonsson, 1981, är en mångsysslare. Konstnären Jannike kännetecknas av verk i svarta och röda nyanser i kombination med text. Hon målar i olja, tecknar, gör collage och leker med ord och bild.

Vid sidan om sitt konstnärskap jobbar hon som rammakare, är projektkoordinator för Supermarket Artfair (Nordens största konstnärsdrivna gallerimässa) och på Södra Teatern. Jag kan lova Er att alla Jannikes konstverk kommer i gudomliga ramar. Här hittar ni Jannikes verk.

Din främsta inspirationskälla?

Det kan vara allt möjligt, men just nu inspireras jag av gamla böcker, anteckningar, svartvita foton, spetsdukar och gulnade dagstidningar. Älskar små stilleben: en vacker stol med sprucken kruka och en trave böcker. Men jag inspireras även mycket av barnböcker, fransk musik, resor och människor.

Vad är ditt favoritmotiv?

Just nu är det en liten ritad figur som jag kallar för ”Typen” – han är en blandning mellan hund, kanin och råtta…

Nämn en dålig vana!

Älskar att fika!

Vad ljuger du om?

Oj, det vet jag inte. Men en vit lögn drar man väl till med ibland.

Vad ville du bli som liten?

Bagare eller trädgårdsmästare.

Vad pryder dina väggar?

Tavlor, tavlor, tavlor. Eftersom jag även jobbar som rammakare har jag fri tillgång till ramar så att säga… Önskar jag hade fler väggar i min lilla 1:a.

Om du hade en superkraft vilken skulle det vara?

Att kunna flyga, helt klart. Och vara osynlig. En osynlig fågel.

Vilken låt är ditt soundtrack?

Emmylou Harris, ”orphan girl”

Hur jobbar du?

Klipper, klistrar, river, kladdar, duttar, letar, funderar. Jobbar absolut bäst när jag har en deadline.

Vilket konstverk önskar du bar ditt namn?

Något av Helene Schjerfbeck. Hon gjorde fantastiska bilder.

Om inte konst så…

Musik eller arkitektur.

Vad får dig att skratta?

Det mesta. Jag är sjukt lättroad.

Vi gjorde ett besök i Daniels Jouseffs ateljé igår. Daniel är en av våra favoriter som ni kommer få se mer av i höst och även i vår.
Vi bjuder på några smygbilder: